Svensk barnögonvård håller internationellt sett mycket hög kvalitet.
Vi har goda möjligheter att tidigt upptäcka ögonmissbildningar och
ögonsjukdomar som i vissa fall kräver snabb åtgärd. Redan BB är
det inte ovanligt att barnläkaren upptäcker eventuella förändringar vid undersökningen det första dygnet. Det kan
vara felställning av ögonlock, skelning och andra avvikande
ögonrörelser, storleksskillnader eller deformiteter. En vit
pupill kan tex vara tecken grä starr (katarakt) eller näthin
nesjukdom.
Pä Hera av landets större ögonkliniker Enns ofta en bam-
och/eller skelningsmottagning, dit barnet omedelbart remit-
teras vid misstanke om ögonsjukdom. I de mest brâdskande
fallen undersöks de snarast av en ögonspecialist som tar Ställ-
ning till om kirurgi krävs. Detta gäller speciellt grä starr,
glaukom7 ögontumörer och vissa missbildningar. dessa
mottagningar arbetar barnögonläkare (specialister) och
ortoptister (sjuksköterskor som specialutbildat sig att
undersöka skelning, ögonrörelserubbningar och syrlproblem
speciellt hos bam).
Det Enns rutinkontroller avseerlde ögonen som alla sven-
ska bam ska genomgä. Detta sker pä Barnavärdscentralerna
(BVC) i samband med 4-ärskorltrollen (och Si/rärskontrollen
där den Enns) dä mindre framträdande syrlproblem kan hit-
tas och âtgärdas i tid. Givetvis remitterar sköterskan vid BVC
barn irman eller efter dessa kontroller, om föräldrarrla miss-
tänker att nâgot är fel. Till exempel problem med ett ständigt
fuktigt eller rirmande öga är förhällandevis vanligt och orsa-
ken är omogna târkanaler. Man brukar avvakta med en
eventuell operation tills efter 1 älder, dä de fiesta spon-
tant blir bra innan dess.
Vid 4-ârskontrollen ska barnet ha synskärpa 0,8 vid test
med en enkel bokstavstavla och Vid ska synskärpan
vara 1,0, d.v.s. normal. Om detta ej klaras remitterar BVC skö-
terskan till barnögorlavdelningen. De vanligaste orsakerna
till nedsatt synskärpa är att bamet är översynt, närsyrlt eller
har en mer eller mindre dold skelning. Detta behandlas
med glasögon och vid behov lappbehandling (periodvis för-
täckning av bästa ögat för att synen ska utvecklas i det sämre
ögat). Lappbehandlingen genomförs i samarbete mellan
barn, föräldrar och ortoptist. Förtäcknirlgen av ena ögat görs
med häfta för att behandlingen skall bli effektiv. Det är svârt
under första perioden när synen är dälig det skelande
ögat, men det blir allt lättare när synen förbättras. Ortoptis-
ten gör synmätningar och den stadiga förbättringen av syn-
förmâgan ger föräldrar och även barn kraft och motivation
att gerlomföra lappbehandlingen. Vid synlig skelning kan
man behöva operera, oftast av psykologiska skäl.
Synkontroller görs i skolan i samband med vanliga hälso-
kontroller för att fänga upp synnedsättning, som vanligtvis
beror pá närsynthet, i enstaka fall debut av nâgon synpâ-
verkande sjukdom. Bam med dyslexi (läs- och skrivsvärighe-
ter) har ej nâgon speciell synrubbning som kan avslöjas med
syntester, utan oftast slär lärarna larm och ordnar speciell
stöclundervisning för dem.
Prematurfödda barn löper risk att utveckla näthinneska-
dor under Sina första levnadsmânader. Ett screeningsystem
med näthinneundersökning av barnögonläkare har utveck-
lats för att sälla fram de barn som behöver opereras. Prema-
turfödda barn följs dessutom regelbundet av bamögorlläkare
under sina första levnadsâr, dâ skelning och brytningsfel är
mycket vanligare hos dem än hos fullgângna barn. Andra
barn i riskzonen för ögon- och synproblem är de som har
andra handikapp, tex hörselskada, neurologisk sjukdom,
rörelsehinder eller utvecklingsförsening. Även dessa barn
skall undersökas regelburldet av barnögonläkare.
När det gäller omhändertagande av synskadade barn Enns
resurscentra i Sverige. Det ena är Tomtebodaskolarl i Sol-
na, där man utreder de speciella behov som varie individ
med enbart synskada kan ha. Det andra är Ekeskolan i Öfe-
bro som är ett resurscenter för synskadade barn med olika till-
läggshandikapp. Dessa resurscerltra bedriver kursverksamhet
för föräldrar till bam med synskada och förskolepersonal och
lärare som har synskadade barn i Sina grupper och klasser.
I hemlandstinget har barrlet möjligheter att komma til]
syrlcentralen, där ögonläkare, Optiker, synpedagog och
arlpassrlirlgslärare Enns. Här görs utprovning och arlpassning
av olika hjälpmedel, äverl för bostadsanpassning. I rnänga
landsting Enns även s k stödteam bestâende av psykologer
och kuratorer som ger psykosocialt stöd och nödvändig infor-
mation till familjerna. _
För att kunna ställa rätt diagrlos har ögonläkaren en
mängd olika instrument och undersökningsmetoder till sitt
förfogande. Det rör sig om tester för synskärpa, stereoseende
(samsyr1)0ch färgseende, oftalmoskop för ögonbottenunder-
sökning, spaltlampa (som ett mikroskop) för undersökning
av bäde främre och bakre segment av ögat, tryckmätning,
keratometri (för att upptäcka formförändringar i hornhin-
nan), ultraljudsundersökning (som används om man inte
kan se in i ögat), datortomograñ eller magnetresonanstomo-
grañ (MR) vid rnisstanke om förändrirlgar i hjärnan eller i
ögonhälarl, diverse apparater för synfältsundersökningar,
elektrofysiologiska undersökningar som ERG (elektroretino-
gram) för att analysera funktionen i näthinnan och VEP
(visual evoked potential) för funktionen i synnerven och syn-
barken.
lföljande kapitel beskrivs de Hesta sjukdomstillständ i
ögonen hos barn och deras behandling.
ögonsjukdomar kräver att barnen läggs in sjukhus,
utom vid vissa operationer dâ det hzmdlar om rlägra dagars
vârd. Föräldrarna fär istället lära sig att tex ge ögondroppar
och sätta i kontaktlinser hemma dâ krävs. Spädbarn bru-
kar inte vara svâra att ge droppar men när barnen blivit nâgot
är gamla vägrar de ofta. Man kan dä droppa i ögonvrän när
de Sover och kontrollera att vätskan sjurlker in i ögat. Om
barnet kan medverka är tekniken den att man för ned det
urldre ögonlocket med ñngret att man ser den rosa bind-
hinnesäcken och droppar en droppe i den när barnet tittar
uppât. Flaskspetsen inte röra slemhinnan pga risk för
infektioner. Det ryms knappt en droppe i bindhinnesäcken
och en del kan rinna ut dâ man släpper ögonlocket igen.
Samrna teknik används när man skall ge ögonsalva. En liten
mängd salva läggs nedre ögonlockets insida. Marl skall
urldvika att överdosera eftersom det kan ñrmas risk för att
resten av kroppen pâverkas (andning, cirkulation, överkäns-
lighet). Det ñnns mânga olika sorters ögondroppar och
ögonsalvor med helt skilda effekter mot bakterier, virus,
inñammation och allergi, pupillvidgande, pupillminskande,
trycksänkande, bedövande, diagnostiskt färgande, etc.