Ögat är närmast klotrunt och drygt två centimeter i diameter,
förutom den extra utbuktningen framtill som utgörs av ögats optiska fönster,
hornhinnan, som i sin tur är cirka 12 mm i diameter.
Innan ljus når näthinnan måste det passera genom hornhinnan,
främre kammarvattnet, linsen och glaskroppen.
Med hjälp av denna optiska anordning projiceras en förminskad
och upp- och nedvänd bild av omgivningen på näthinnan.
Transparensen, formen och tillständet hos vardera
komponent mâste hällas Optimal för att försäkra en stör-
ningsfri bild. Vad gäller hornhinnan sköts detta av târvätskan
som produceras i târkörteln strax ovanför ögorlbulben
uppät/utät i ögonhâlan (orbita). Târvätskan bidrar i hög grad
till brytningen av ljuset samt hâller hornhinnans yta absolut
slät, skyddar mot uttorkning och mikroorgarlismer samt sköl-
jer bort skräp. Tärvätskan bestär även av fett som produceras
av ett anta] körtlar utmed ögonlockskantema samt slem frân
spridda slernkörtlar i bindhinrlarl. Tärvätskan dräneras via
tvä stycken mikroskopiska hä] (punetum) pä inre kanten av
ögonlocken som via ett par kanaler leder vätskan ut i tär-
säcken för att tömmas i näshälan. [Bild 2, s. 23]
Flödet av ljus in i ögat regleras av regnbâgshinnan, iris,
med ett häl i mitten, pupillen, som fungerar ungefär som
bländaren en kamera. Iris innehâller iclära muskelñbrer som dilaterar (vidgar) pupillen samt cirku-
lära rnuskelñbrer som kontraherar (draf ihop den).
22 BARNÖGONSJUKDOMAR
Ögonbulbens form upprätthälls av den kraftiga senhin-
nan, sklera, samt av det intraokulära trycket. En ständig
balans mellan produktionen av kammarvatten (som sker i
ciliarutskotten i bakre kammaren) och utñödet av vätska till
blodbanan via Schlemm’s kanal [bild 7, S. 61], bestämmer
ögontrycket. Ett för högt tryck kan orsaka glukom, grön starr.
Linsen är upphängd i tunna s k Zonulatrâdar frän ciliar-
kroppen som fäster i den tunnel linskapseln. Via dessa päver-
kar ciliarmusklerna linsens form och därmed dess ljusbry
tande kraft. Vid blick pä avständ slappnar ciliarmuskeln av
och linsen plattas ut. Vid blick nära hâll kontraheras mus-
keln och linsen blir rundare.
Ögonbulben fylls ut av den geléaktiga glaskroppen som är
genomkorsad av Hna knappt synliga strâk av bindväv. Det är
normalt att uppleva omkringñytande grumlingar orsakade
av ihopklumpade äggviteämnen, som tunna skuggor i synfäl-
tet. Med ären blir glaskropperl alltmer vätskeliknande och
kan ibland sjunka ihop, s k glaskroppsavlossning.
Ögonbulbens vägg bestâr av tre lager, ytterst senhirma, i
mitten âderhinnan som är en fortsättning bakât av iris och
ciliarkroppen, samt innerst näthinnan. Ãderhinnan är ett
Hnmaskigt nät av blodkärl som försörjer näthinnan. I näthin-
nan sker den fotokemiska process i fotoreceptorerna som
omvandlar ljus till elektriska impulser. Impulsema gär som
nervsignaler frân näthinnan, via synnerven och synnervs-
korsningen, genom laterala knäkroppen och vidare i syn-
strälningen i hjärnans bakre halva, för att slutligen hamna i
nacklobens hjärnbark där de omvandlas till synintryck.
2. Ögats strukturer
Ögats strukturer
hornhinna
synnerv
BILD 1. Ögats strukturer.
2.1
tårkanal
BILD 2. Tårapparaten.