Bindhinnan (konjunktiva) och hornhinnan (kornea).
Bindhinnan är en tunn genomskinlig slemhinna som täcker
insidorna av övre och undre ögonlocken
samt de främre delarna av ögonvitan (senhinnan) ända
fram mot hornhinnan. Den kan liknas vid en tillplattad
säck. Bindhinnan skyddar bakomliggande strukturer från
skräp och mikroorgarlismer. Den är rikligt försörjd av flera
blodkärl, som i ett friskt blekt öga knappt syns mot ögonvitan,
men som är vidgade vid retning eller inflammation
varvid ögat ser rödsprängt ut. Den innehåller också
spridda slemproducerande körtlar som bidrar till tärarnas
skydd mot yttre faktorer. man i dagligt tal brukar kalla
‘ögonir1Hamrr1ation’är en bindhinneinfìammation eller
bindhirmekatarr grund av virus, bakterier eller allergi.
Homhinnan är ögats optiska fönster. Tillsammans med
tärñlmen utgör hornhinnan ögats starkaste ljusbrytande
komponent. Den är nägot mer krökt än senhinnan som
den Övergär i.
Den glasklara hornhirman är ungefär 12 mm Í diameter
och tunnast centralt, cza 0,5 mm Den bestär av fem lager
varav det yttersta är skört, nästarl gelatinliknande men
läker snabbt efter en skada. Det tjockaste, mellersta, lagret
är förhâllandevis tâligt mot mekanisk pâfrestning. Det
irmersta cellagret har en sorts vätskepumpfunktion som
häller vätskeinnehâllet i hornhinnan rätt nivä (75 pro-
cent), för att den inte ska bli grumlig. I en frisk hornhinna
Hnns inga blodkärl, utan den försörjs av näringsämnen i
tärvätskan och kammarvattnet samt frân blodkärlen
runtom homhinnan via transport genom kärlväggarna uti
vävnaden. Därernot Enns ytterst tunna nerver ì hela hom-
hinnan som är mycket smärtkänslig.
PER MONTAN: Inßammcztion och
sjukdomsutlösande faktorer vid vernal
konjunktivit
LLE RGI B ETYDE R ordagrarlt förändrat reaktions-
slemhinnor eller hud där immunsystemet över-
reagerat pä ärrmen i vär omgivning, vilka hos de Hesta indivi-
der inte framkallar nägra symtom över huvud taget. Den
immurlologiska bakgrunden är vanligtvis att den sjuke bildar
antikroppar (av IgE-typ) mot dessa ämnen, kallad aller-
gen, till exempel pollen7 pälsdjur, födoämnen och kvalster.
Personer med detta abrlorma antikroppssvar kallas atopiker.
Vi kärlner numeral till att IgE egentligerl är en viktig del i
värt naturliga infektionsförsvar. IgE iderltiñerar och binder
sig nämligerl till infesterande parasiter säsom maskar. Om
IgE sitter fästad vid en sä kallad mastcell aktiveras denna att
utlösa en kraftig inñammation. Hos en atopiker är det istället
allergenet som kommer i kontakt med IgE-antikropparna pâ
mastcellens yta. Cellen töms omgâerlde pä sitt innehäll av
ämnen, kallade mediatorer, vìlka i sin tur pâverkar nerver
och blodkärl. En snabb överkänslighetsreaktion blir följden
med symtom som klâda, svullnad, rodrlad och ökad Sekre-
tion. Det ñnns ocksä en sen infìammatorisk fas som brukar
inträffa 6-24 timmar efter den allergiska reaktionen. Derma
benämns sensvar och kännetecknas framför allt av ett
inflöde av andra inñammatoriska Celler. Senreaktionerl är
symtommässigt i regel mildare än den akuta reaktionen,
men den anses utgöra grunden för en viktig
sätt. Begreppet används om sjukdomstillstând i
BARNÖCONSIUKDOMAR
ramde faktor vid allergi, nämligen hyperreaktiviteten, och
betraktas ocksâ som ett slags förbindelselänk mellan akut
och mer kronisk sjukdom. Med hyperaktivitet menas att väv-
naden blir till den grad känslig att den överreagerar pá
allehanda ospeciñka irriterande ämnen, till exempel starka
dofter, rök, dammpartiklar etc.
De besvärligaste allergiformerna har ett kroniskt förlopp.
Hit räknas astma, atopiskt eksem och bland annat ögonsjuk-
domen vernal konjunktivit.
Ógonallergi – dess skilda former
Allergiska tillständ i ögat, drabbar bindehinnan som ocksä
berlämns konjunktiva. Vanligast är den kallade akuta @ller
säsongsburldna allergiska l<0njur1ktivi’[eter17 som oftast före-
kommer tillsammans med hösnuva. Sjukdomen kan helt
och hället förklaras av IgE-medierad överkänslighet mot pol-
len. En kronisk men i Sverige mindre vanlig rnotsvarighet
till den säsongsbundna konjunktiviteten orsakas av ständig
exposition för inomhusallergerl säsom pälsdjur eller kvalster.
Bâda tillständen är godartade och leder ej till nägra men.
Utöver dessa Enns det tre stycken sällsynta ögonallergifor-
mer med krorliskt förlopp: vernal och atopisk konjunktivit
samt giant papillary conjunctivitis. Samtliga känneteckrlas
av typiska formförändrirlgar i konjunktiva. Diagnosema
ställs pá grundval av det typiska utseendet. Patienter med
vernal och atopisk konjunktivit löper betydande risker för
korneala komplikationer och ställer Stora krav pá följsarn
handläggning av ögonspecialist.
Vernal konjunktivít är en sällsynt kronisk sjukdom som
drabbar barn, företrädesvis pojkar i förpuberteten. Den läker
4. Ógats främre delar 53
till syrles spontant efter ett 5-1o-ârigtförlopp. Det helt karak-
täristiska för âkommzm är att vävnadsknottror, kallade
papiller, bildas i bindehìnnan under det övre ögonlocket.
De orsakar besvär i form av svär klâda och tärflöde. @Ha upp-
stär smärtarlde hornhinrlesärsbildnirig som ieder till invalidi-
serarlde ljuskärislighet och tillfällig synnedsättning. I de Vär-
sta fallen kan ärr bildas i hornhirinan med risk för bestäeride
men för syner1.Allmäntär symtomen värst under vär (därav
namnet vernal) och sommar, men kan vara nog svära âret
om. Den enda effektiva behandlingen i nuet är kortison-
ögondroppar. Denna mâste styras och övervakas av ögonlä-
kare eftersom kortison kan ge farliga tryckförhöjningar i ögat
och pá läng Sikt ocksâ kan orsaka grâstarr. Av internationella
rapporter att döma är vernal korljurlktivit i bara 50 procent av
fallen förkrlippad med speciñk IgE-bildning men är möjli-
gen knuten till infektion med klamydia. Dessutom anses
genetiska faktorer spela stof roll eftersorn äkommarr är
skilt varllig i vissrl regioner, bland armati Mellanösterrl.
I den forskning jag bedriver har jag koncentrerat mig
följande frâgor. Kan man utifrân epidemiologiska erfarenhe-
ter ifrân Stockholmsomrädet dra nâgra slutsatser om sjukdo-
mens förekomst i olika folkgrupper. Vilken betydelse har
atopi, det vill säga bildning av speciñka IgE-antikroppar för
sjukdomens biologiska uttryck? Vad är det som Orsakar de sä
farliga hornhinnesären?
Epidemiologiska data
Iag har under en tioârsperiod urldersökt och behandlat 61
individer med vernalkor1]’unktivit.A1la utom tvä var bam
och hela 85 procent var pojkar. Mânga patierlters, nära 40
BARNÖGONSIUKDOMAR
procent7 allergiprover var helt negativa, vilket bet)/der att
sjukdomen kan uppstä även när atopi ej föreligger. Denna
undergrupp av sjuka var ocksâ i mycket mindre utsträckning
drabbade av andra allergiska siukdomar. För närvarande
undersöks det om bam med vernal konjunktivit generellt
uppvisar en ökad retbarhet i lungorna. Resultaten är inte
klara men teorirl är att endast de med speciñk IgE-bildning
har en allmän hyperaktivitetstendens i slemhinnorna. Sjuk-
domen skulle kurma indelas i undergrupper; en atopisk
med ett Hertal allergiska yttringar och en med enbart ögon-
besvär.
Den observerade förekomsten av sjukdomen hos svenska
barn var 1 pá 10 ooo individer, medan den bland afrikarlska
och asiatiska barn Var betydligt vanligare; 1 1 ooo respek-
tive 1 3 ooo. Detta bekräftar att sjukdomen säkerligerl är
genetiskt betingad eftersom majoriteten av invandrarbarnen
var födda i Sverige och alltsä inte var utsatta för rlägon miljö-
pâverkan som skilde sig frân den stockholmska.
ULLA KUGELBERG: Katarakt hos nyfödda.
När och hur ska man behczndla?
ÄR FORSKNING utgick frân kliniska iakttagelser pä
Vbarn som fötts med tät katarakt (grä starr) det
ena ögat @ller bäda ögonen. Tidigare innebar sjuk-
domerl att barnen blev svärt synhandikappade om bäda ögo-
nen var drabbade. I slutet pá 1970-talet hade ögonkirurgin
och anestesimetoderrla utvecklats sä mycket att operation i
nyföddhetsperioden kunde utföras. Kontaktlinsmaterialen
bade ocksâ förbättrats att korrektiorl av de Stora brytnings-
fel som uppstär postoperativt var möjlig. Forskning hade ock-
visat att synbarken i hjäman mäste stimuleras med forma-
de synintryck under de första levnadsmânaderna, för att fort-
satt normal synutveckling skall ske.
Inledningsvis studerades retrospektivt ett sverlskt material
av barn som opererats och efterbehandlats för tät dubbelsi-
dig katarakt under en tioârsperiod avseende synutvecklingerl
relaterad till äldern när de opererats. Studien bekräftade att
barnen mâste opereras före 2-3 mänaders älder för att syn-
utvecklirrgen skulle bli gynnsam. Derma information har
sedan spritts till barrlläkare BB oeh BVC respektive
läkare för att upptäcka och akut behandla alla nya fall.
När barn med ensidig tät katarakt studerades motsva-
rand@ sätt visade det sig att synutvecklingen sällan blev god
trots tidig operation och noggrann efterbehandling. Detta
föranledde jämförelser mellarl det friska ögat och det opere-
rade ögat hos dessa barn. Det visade sig dä att kataraktögat
var mindre än det friska ögat, eventuellt beroemde att den
BARNÖGONSIUKDOMAR
grumlade linsen var tunnare än den fríska linsen, och därför
stimulerade mindre tillväxt av hela Ögat. Detta har även stu-
derats djurexperimentellt och bekräftat att linsens storlek
har betydelse för ögats tillväxt.
För att pä ett enklare sätt kurma korrigera framförallt de
ensidigt opererade spädbarnen med katarakt vore det önsk-
värt att kunna operera in en ersättningslins i ögat pá samma
sätt som det redarl görs hos vuxna. Eftersom linsens form
Och storlek säledes är avgörande för hur ögat tillväxer har
den fortsatta forskningen bland annat inriktats att
utveckla en sädan lins som är gynnsam som möjligt för
ögats utvecklir1g.Ytterligare en anledrling till att det är önsk-
värt att operera in en ersättningslins i ögat är att vi har funnit
att bildningen av efterstarr i dessa ögon minskar väsentligt.
Efterstarr är en vanlig komplikation hos nyfödda opererende
för katarakt vilket föranleder nya operationer och medföl-
jande försening av synträningen. Det föreligger ocksä sanno-
likt ett samband mellan efterstarrsbildningen och en arman
fruktad komplikation efter tidig operation av katarakt nämli-
gen glaukorrl (tryckstegring i ögat) vilket är direkt synhotan-
de. Detta misstärlkta samband häller ocksâ pá att utredas
djurexperimentellt och i utvecklingsarbetet för att Enna en
lämplig ersättrlirlgslins för babyögon tas ocksä hänsyn till
hur efterstarrsbildrlirlgerl päverkas.
Sammanfattrlingsvis koncentreras forskningen kring syn-
utveckling hos bam. Hur synutvecklingen pâverkas av
olika allvarliga sjukdomar som katarakt, efterstarr och glau-
kom och hur man pä bästa sätt kan behandla och förebygga
dessa tillständ.
STEFAN LÓFGREN; Behöverbarn
användcz solglasögon?
EN NA FRÄGA undgâr knappast dagens föräldrar,
Ögonläkare och Optiker. Media slär upp Stora
artiklar om hur farlig solen är för ögat. Men är
den vet idag att solljus, eller riktigare benämnt sol-
sîrällling7 kan orsaka Hera olika sorters skador i och pá ögat.
Det kan röra sig om keratokonjunktivit (snöblindhet, svets-
blänk), katarakt (grâ starr eller grumling av ögonlinsen),
makulaskador (skador pä näthinnans gula Häck). Vissa ska-
dor uppkommer efter mânga exposition för strälning och
en del kan även utvecklas akut. Trots mycket forskning kring
strâlningsskador räder idag en stor brist information om
vilken strälning sorn är skadlig och hur mycket strâlning sorn
krävs för att skada skall uppkomma.
l\/lin forskning har tvä dels att utveckla
deller som kan ge rättvisande information om solstrâlning-
ens pâverkan pä Ögats lirls7 och dels Enna mekanismerna
bakom utvecklingen av katarakt orsakad av solstrâlning.
Det är känt sedan över 100 är att en delkomponerlt i S01-
strälningen, ultraviolett strälning (UVS), ger katarakt.
Moderna studier har övertygande bekräftat det experimen-
tella sambandet mellan UV-strälning och katarakt. Mängel
forskare har därför med epidemiologiska studier försökt
Enna samband mellan exposition för solsträlning och före-
komst av katarakt hos människa. Detta har varit framgängs-
rikt endast för en sorts katarakt och för en sorts ultraviolett
strâlning, typ B. Det svära är att individnivâ rätt uppskatta
BARNÖGONSIUKDOMAR
hur mycketsolsträlr1ing(0ch därmed UV-strälrling) ögat
utsatts för.
En Stor del av livsdosen UV-strälning erhâlls i unga Det
innebär att everltuella förebyggande âtgärder bör komma in
tidigt i livet. Det Finns idag inget underlag för nâgra sädana
rekommendationer. De hygieniska gränsvärden, det vil] säga
säkerhetsgränser, för UV-strâlning som ñnns idag är baserade
ett litet arltal diurförsök och dessa studier har dessutom
utrlyttjat vuxna eller äldrade djur och inte unga djur. Det
Fmns dock Skal att tro att yngre individer har en arman karls-
lighet för UV-strälning än vad äldre djur har. Det Fmns en
arman typ av siukdom orsakad av solsträlrling som ökar kraf-
tigt om individerna utsatt sig kraftigt i unga – nämligen
hudcancer. Har man bränt sig Hera gänger som liten ökar ris-
ken att man drabbas av hudcancer i vuxen älder. Kan man
misstänka detsamma för Solli us och grâ starr? Ingen vet, men
jag anser att det Enns fog att studera detta närmare.
Forskningsprojektet
I min studie som syftade till att undersöka om unga di ur är
känsligare för UV-strälning än vuxrla djur(studier1 utfördes
râtta) var resultatet att unga râttor utvecklade en grav
katarakt vid doser som i ringa grad pâverkade äldre rättors
linser. Uppföljningstiden har varit en vecka eftersom tidigare
studier i forskningsgruppen har visat att maximal katarakt
hos unga rättor utvecklats efter en vecka. Äldersberoende
utveckling av UV-katarakt är föga studerad tidigare och det
därför mycket kunskap att inhämta. Fler studier mâste
dock utföras innan man kan en välgrurldad uppfattning
om âldems betydelse för U Vkatarakt.