Betydelsen av god barnögonvård och av forskningen över barnögonsjukdomar

Betydelsen av god barnögonvård och av forskningen över barnögonsjukdomar.

Denna bok beskriver den forskning över barnögonsjukdomar som bedrivs i Sverige och ger dessutom en översikt över barnögats och synsystemets struktur, funktion och sjukdomar för att sätta in forskningen
i ett större sammanhang, och göra den tillgänglig för en större allmänhet.

Boken är ett resultat av de insatser som Sigvard och
Marianne Bemadottes Forskningsstiftelse för Barnögonvärd
gjort under de snart tio är som Stiftelsen varit verksam. Stif-
telsen ger frän avkastningerl av Sina fonder bidrag till barn-
ögorlforskrlinlgr genom anslag och stipendier, och genom
priser och utmärkelser till bemärkta forskare och läkare
inom omrâdet.

I det moderna IT-samhället blir rlästan all information

visuell och presenterad dataskärm. Detta kräver bättre
synförmäga hos befolkningen ärl vad som tidigare var fallet.

F ör optimal syn som vuxerl behövs en normal synutveckling.

Synutvecklirrgen kan störas av ögonrubbningar även av täm-
ligerl erlkelt slag säsom brytningsfel och skelrlirlg. Den käns-
liga perioden för synutvecklingerl irlfaller under förskole-
äldern Och avvikelser rrläste rättas till under denrla period
för att syrrerl skall bli normal hos den vuxrle irldividen. Det
behövs alltsä ett bra system för att spära upp synavvikelser
hos barn i âlder som möjligt. I Sverige gerlorrlgär
nästarl alla barn (98 procent) syn- och ögonundersökningar
pä barrlavârdscerltralerrla, med bl a syntestning vid 4 ärs

BARNÖGONSIUKDOMAR

âlder. Man har noterat att c:a 8 procent av barnen behöver
barnögonsiukvärd i nägon form. Vârt nuvarande system
skulle kunrla förbättras ytterligare om vi hade screeningme-
toder som kunde am/ändas i ärmu lägre âldrar än nu och där-
med kurlna upptäcka störningar och starta behandling i

ännu tidigare älder. Forskning inom detta omräde pâgär.

Antalet besök hos barnögonläkare per är i Sverige kan be-

räknas till cfa en kvarts miljon för barn O-15 Antalet opera-
tioner per barn för ögonsjukdom uppgâr till cza fern tu-
sen för skelning Och för och Ögonlockssjukdom, och
cza fem hurldra för grâ stalrr7 glaukom, rläthinneavlossrling, re-
tirroblastom (‘ög0ncancer’) och andra ovanliga, allvarligare
ögonsjukdomar. Som jämförelse kan nämnas att c:a en mil-
jon besök görs hos ögonläkare och att det utförs ca fyrtiofem
tusen grästarrsoperationer per Man kan konstatera att barn-
ögonsjukdomar är en Stor andel av ögonsjukvârden ivârt land.

Hur vanliga är ögonsjukdomar hos barn? De enklare sjuk-
dornarna, framförallt skelning och synnedsättning pga syn-
utvecklingsrubbninzgI (S k amblyopi), är vanliga. Omkring
2,5 procent av befolkningen har permanent skelning och
C:a 5 procent brytningsfel sorn pâverkar synutvecklingen.
I andra länder har Cza 5 procent av befolkningen amblyopi,
men genorn Vär omfattande synscreening och tidiga behand-
ling är siffran i Sverige högst 2 procent, beroende pä hur man
sätter synskärpegränsen. Dessa sjukdomar, eller i alla fall de-
ras konsekvenser för synen, kan lindras pâtagligt, om de upp-
täcks i tid. Vi bör dock sätta in större forskningsresurser att
ñnna orsakerrla till att skelning och brytningsfel uppkommer.
Barn som föds för tidigt, före 32 graviditetsveckan, löper
avsevärd risk att fä skador pá näthirman under Sina första lev-
nadsmänader, Och Stor risk att utveckla brytningsfel och skel-

ning under de första levnadsären. För närvarande föds c:a
1 procent av barnen i Sverige för tidigt, cza ett tusen barn per
är. Av dessa är cza 1 procent synhandikappade pga näthinne­
skada och c:a en fjärdedel har synnedsättning bästa öga
pga näthinneskada/brytningsfel/skelning, trots regelbunden
urldersökning och behandling frän nyföddhetsperioderl och
framât. Dessutorn upptäcks i skolälderrl ett ökarlde antal för
tidigt födda barn, som uppvisar lätta hjärnskador i synsyste-
met. Det firms alltsä ett mycket stort omräde för forsknirlg för
att mirlska korlsekvenserrla av urlderburenhet pä synen.

Antalet barn med syrlharldikapp (synskärpa under 0,05)
utan tilläggshandikapp är cza zo per 100 ooo7 dvs Cra 1 800 i
Sverige. Exakta uppgifter i det register som upprättats
vid ögonkliniken i Lund. De vanligaste orsakerna till syn-
handikapp är medfödda missbildningar/ärftliga ögonsjllkdo-
mar/synnervsatroñ, Genetiska sjukdomar stâr för 2/; av fallen
och denna siffra ökar antagligen med ökad genetisk kurlskap.

Vilka allvarliga barnögorlsjukdomar kan botas? Medfödd
grä starr leder till grav synnedsättning om den inte opereras
och synfelet korrigeras med korltaktlins före 2-3 mânaders
âlder, men om man upptäcker och behandlar i tid, dessa
bam nästan normal synutveckling. För dem är alltsâ opera-
tion och behandling med kontaktlins skillnaden mellan att
vara gravt Synhandikappad och att vara fullt seende. För

andra allvarliga ögonsjukdomar är situationen sämre. Barn-
ögontumören retinoblastom mâste opereras och/eller
behandlas tiditgt7 armars är sjukdomen inte bara syn- utan
ocksâ livshotande. Medfött glaukorn kan behandlas med
framgârlg i c:a hälften av fallen, men Iläthilmesjukdomarna
och synnervsatroñerna har vi ingerl bot för.

Hos barn med Herhandikapp är synrubbningar mycket

BARNÖGONSIUKDOMAR

12

varlliga. De orsakas ofta av skador synsystemet i hjärnan.

Om dessa barn räknas in bland de synhandikappade Ökar

antalet synhandikappade barn med 5-10 gânger. Även i

denrla grupp är de ärftliga sjukdomama vanligast, men ocksâ

fosterskador och prematuritet är väsentliga orsaker.

Forskning inom barnögonsjukdomar behöver alltsä bedri-

vas över

synutveckling och ögonrörelseutvecklirlg, för bättre meto-
der att tidigt diagnosticera skador synen och sätta in
behandlirlg för dem,

* screenirlgsystem för att ärlnu tidigare än nu upptäcka syn-

skador och ögonrubbrlingar,

prematuritetsskador öga och hjärna att rubbning-

ama kan förebyggas och behandlas,

* genetiska ögonsjukdomar, bâde när det gäller diagnostik

av siälva Ögonrubbningen för att kunnen studera ärftlighets-
gärlgen och av förändringarna i kromosomerna och de
biokemiska stömingarna de leder till,

fosterskador pä öga och synbana att de kan förebyggas

och behandlas,

synskadoma hos barn med andra handikapp, speciellt de

neurologiska.

alla dessa omrâden har det gjorts framsteg som framgâr av
denna bok, men mycket âterstär. Vi behöver träget arbeta
mot mälet ‘Synen för framtiden’ och hjälpa barnen i kom-
mande gerlerationer att nä ännu bättre syn med stöd av nya
forskningsrön.